Mark- och miljörätt
Vad är mark- och miljörätt?
Mark- och miljörätt är ett brett rättsområde som omfattar såväl miljöbalkens regler som andra regler som rör byggande, markanvändning, exploatering och fastighetsbildning.
Hållbara fastigheter ligger i allas intresse. Advokatbyrån biträder både företag, kommuner och enskilda i mark- och miljörättsliga frågor. Advokatbyrån har flera jurister med lång erfarenhet av mark- och miljörätt. Vi processar i länsstyrelse och mark- och miljödomstol och i Mark- och miljööverdomstolen. Vi biträder med rådgivning, utredning, ansökningar samt överklaganden inom bl.a. följande områden:
- Plan-och bygglagen (PBL), detaljplaner och bygglov
- Tillsyn enligt PBL, så som byggsanktionsavgifter, viten och rättelseförelägganden
- Strandskydd och strandskyddsdispens
- Vattenskyddsområden och vattenskyddsföreskrifter
- Andra områdesskydd enligt miljöbalken t.ex. naturreservat, Natura 2000, artskydd, biotopskydd
- Servitut
- Gemensamhetsanläggningar, samfälligheter, ledningsrätt och fastighetsbildning
- Markintrång, expropriation av mark
- Tillståndsprövningar och omprövningar av exempelvis miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet
- Ansvarsutredningar för förorenande områden
- Vatten- och avloppsfrågor
Vad regleras i miljöbalken?
Miljöbalken (1998:808) är ett omfattande regelverk som i huvudsak syftar till att främja en hållbar utveckling och säkerställa att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.
Enligt miljöbalkens försiktighetsprincip ska alla som bedriver verksamhet som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka sådana effekter.
Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter, värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras, mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en långsiktigt god hushållning tryggas, och återanvändning och återvinning främjas så att ett kretslopp uppnås.
Tillsynsmyndigheten har rätt att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön, även om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt föreskrifter.
I miljöbalken regleras bl.a. följande:
- 2 kap. miljöbalken - allmänna hänsynsregler och regler om avhjälpande
- 3-4 kap. miljöbalken - hushållningsregler
- 5 kap. miljöbalken - miljökvalitetsnormer
- 7 kap. miljöbalken - områdesskydd
- 9-10 kap. miljöbalken - tillståndsplikt och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet
- 11 kap. miljöbalken - vattenverksamhet
Miljöbalken innehåller flera bestämmelser som syftar till att skydda olika typer av områden för att bevara natur- och kulturmiljöer samt säkerställa hållbar användning av mark och vatten. Exempel på områdesskydd enligt miljöbalken är regler om strandskydd, allemansrätt, nationalparker, naturreservat, kulturreservat, vattenskydd, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde och miljöskyddsområden. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU som syftar till att bevara biologisk mångfald. I Sverige finns det cirka 4 000 Natura 2000-områden, som omfattar mer än sju miljoner hektar mark. Dessa områden beslutas av regeringen och urvalet sker enligt artskyddsförordningen.
Vad regleras i plan- och bygglagen?
Plan- och bygglagen (2010:900), ofta förkortad PBL, är en central lagstiftning i Sverige som reglerar planläggning av mark och vatten samt byggande. Lagen innehåller bestämmelser om hur mark- och vattenområden ska användas och hur byggnadsverk ska utformas och placeras. Detta förutsätter hänsyn till en mängd olika aspekter vid planläggning och byggande. Den är en omfattande lagstiftning som syftar till att säkerställa en hållbar och lämplig användning av mark och vatten samt att byggnadsverk uppförs på ett säkert och miljövänligt sätt. Några av de viktigaste aspekterna som regleras i PBL är följande.
Kommunens planmonopol
Kommunerna har enligt PBL ett planmonopol, vilket innebär att de har rätt att bestämma hur marken inom kommunen ska användas genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Detta ger kommunerna möjlighet att styra markanvändningen till områden där den bäst är lämpad för det aktuella ändamålet.
Detaljplaner och områdesbestämmelser
Detaljplaner och områdesbestämmelser är centrala verktyg i PBL för att reglera hur mark och vatten ska användas och hur byggnadsverk ska utformas. Detaljplaner är juridiskt bindande och styr exempelvis var byggnader får uppföras, hur höga de får vara och hur marken ska användas.
Bygglov
För att få bygga eller ändra en byggnad krävs det bygglov enligt PBL. Bygglov krävs för nybyggnad, tillbyggnad och andra ändringar av byggnader som innebär att byggnaden tas i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än tidigare. Bygglov förutsätter att åtgärden inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.
Omgivningskravet
Enligt 2 kap. 9 § PBL får lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte ske på ett sätt som medför fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet för omgivningen.
Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder enligt PBL
Byggnadsnämnden i varje kommun har ansvar för att se till att bestämmelserna i PBL följs. Detta inkluderar att handlägga bygglovsärenden, utföra tillsyn och vidta åtgärder om reglerna inte följs. Byggnadsnämnden kan ingripa mot olovligt byggande eller andra åtgärder som strider mot PBL genom exempelvis lovföreläggande, åtgärdsföreläggande, rättelseförelägganden, rivningsföreläggande och olika former av förbud. Byggnadsnämnden kan också påföra byggsanktionsavgifter och förelägganden kan förenas med vite.
Upphävande av strandskydd
Kommunen har även möjlighet att upphäva strandskyddet inom en detaljplan, vilket regleras både i PBL och miljöbalken.
Vad regleras i fastighetsbildningslagen?
Fastighetsbildningslagen (1970:988), ofta förkortad FBL, reglerar hur fastigheter kan nybildas eller ombildas. Lagen innehåller bestämmelser om olika typer av fastighetsbildningsåtgärder, såsom avstyckning, klyvning och fastighetsreglering.
Fastighetsreglering kan avse marköverföring, servitutsåtgärder och samfällighetsåtgärder. Marköverföring innebär att mark överförs från en eller flera fastigheter till en eller flera mottagande fastigheter. Fastighetsreglering kan genomföras även om de berörda fastigheterna ägs av olika personer, och äganderätten övergår när fastighetsbildningsbeslutet har fått laga kraft och registrerats i fastighetsregistret.
Sammanfattningsvis reglerar fastighetsbildningslagen hur fastigheter kan nybildas eller ombildas, vilka som har rätt att överklaga beslut, och under vilka förutsättningar fastighetsbildning får ske. Lagen säkerställer också att berörda myndigheter samråder vid behov och att fastighetsindelningen blir så ändamålsenlig som möjligt.
Övrig speciallagstiftning
Andra för rättsområdet betydelsefulla regler finns exempelvis i lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150), ledningsrättslagen (1973:1144), expropriationslagen (1972:719).
Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) är ett viktigt regelverk som reglerar kommunernas ansvar för vatten- och avloppsförsörjning. Den är nära kopplad till PBL och miljöbalken, särskilt när det gäller planläggning och byggande som påverkar vattenhushållning.