Hur kan man arbeta för att förebygga vattenskador som orsakas av dagvatten och vem ansvarar när de uppstår?

Kommunens ansvar för planläggning och tillsyn

I Sverige har kommunerna genom plan- och bygglagen det övergripande ansvaret för att marken inom kommunen används på ett ändamålsenligt sätt. Som en del av detta ansvar ska kommunen se till att mark inte används på ett sätt som är olämpligt med hänsyn till b.la. risk för översvämningar. Genom det kommunala planmonopolet har kommunerna möjlighet att ställa krav på bebyggelse och markanvändning och genom detta möjliggöra för de som äger allmänna anläggningar för vattenförsörjning och avlopp (VA-anläggningar) samt fastighetsägare att ta hand om dagvatten.

Som lagstiftningen är utformad ligger det övergripande ansvaret för att dagvattenhanteringen fungerar därmed hos kommunerna. I sina detaljplaner ställer kommunerna därför ofta krav på att fastighetsägare ska vidta åtgärder för att ta upp dagvatten på den egna fastigheten, t.ex. genom att anlägga fördröjningsmagasin. Detta kan vara något för fastighetsägare att vara uppmärksam på särskilt vid ansökningar om bygglov i det egna närområdet. Om ett beviljat bygglov skulle leda till att större mängder dagvatten rinner till ens fastighet är det bra att påtala det i bygglovsärendet.

Det går även att vända sig till kommunens byggnadsnämnd och be den att utöva tillsyn på omkringliggande fastigheter om ägarna inte tar hand om sitt dagvatten. Byggnadsnämnden kan utfärda vitesförelägganden till den som orsakar betydande olägenheter för omkringliggande fastigheter.

Vem ansvarar för att det finns anläggningar för bortledning av dagvatten

Verksamhetsområde för VA

Det är vanligt att det finns behov av VA-anläggningar för bortledning av dagvatten utanför de enskilda fastigheterna. Ansvaret för sådana anläggningar skiljer sig åt beroende på om en fastighet omfattas av kommunens verksamhetsområde för VA eller ej. Inom verksamhetsområdet ansvarar VA-huvudmannen för att det finns en allmän dagvattenanläggning samt att den fungerar ändamålsenligt. Fastighetsägaren ansvarar för avvattningen av det dagvatten som uppstår på den egna fastigheten fram till den s.k. förbindelsepunkten, det vill säga den punkt där fastighetens egna ledningar ansluter till den allmänna VA-anläggningen.

Kommunerna ansvarar enligt lagen om allmänna vattentjänster för att det finns allmänna va-anläggningar där det ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse”.

Det är kommunerna som beslutar verksamhetsområdenas utbredning och det ska framgå av kommunens beslut vilka fastigheter som omfattas. Om en kommun inte uppfyller sin skyldighet att anordna en allmän va-anläggning kan länsstyrelsen förelägga kommunen att uppfylla sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen.

Gemensamhetsanläggningar för avvattning

Ibland finns det behov av en VA-anläggning för ett flertal fastigheter men det rör sig inte om tillräckligt många fastigheter för att kommunen ansvarar för att inrätta en sådan enligt lagen om allmänna vattentjänster. Det går i sådana fall att ansöka om att en gemensamhetsanläggning för VA ska anordnas enligt anläggningslagen. Om en gemensamhets-anläggning för VA anordnas blir ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningen skyldiga att gemensamt anlägga och säkerställa driften av anläggningen. Den som vill få till stånd en gemensamhets-anläggning behöver ge in en ansökan om det till lantmäterimyndighet. Viktigt att notera är att förfarandet hos lantmäteriet inte är gratis.

Vem ansvarar när skador uppstår?

När skador uppstår på den egna fastigheten med anledning av dagvatten är det vanligt att börja med att se om någon annan part kan vara ersättningsskyldig då försäkringar i regel inte täcker samtliga skador.

Det finns tre typfall då det i regel finns rätt till ersättning. Det första fallet är då en fastighetsägare, väghållare eller dylik aktör har ändrat den naturliga vägen som dagvattnet rinner och att detta orsakar skada på en fastighet. Ett exempel på detta är att någon anlägger ett dikessystem på sin fastighet som leder vattnet till din fastighet och detta orsakar översvämningsskador.

Det andra typfallet är då VA-huvudmannen har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster, vilket har lett till att vatten som skulle ledas bort genom den allmänna anläggningen i stället har trängt in i en fastighet. VA-huvudmannen kan då bli skadeståndsskyldig om anläggningen inte uppfyller skäliga säkerhetskrav. Vad som utgör skäliga säkerhetskrav varierar beroende på en anläggnings utformning och tilltänkta funktion, men om skador har uppstått med anledning av att en dagvattenanläggning har överbelastats på grund av ett skyfall som statistiskt sett förekommer oftare än vart 10:e år är det inte osannolikt att VA-huvudmannen ansvarar för uppkomna skador.

Det tredje typfallet är då översvämningsskador uppkommer på grund av att en ledning eller annan anläggning på grannfastigheten har gått sönder och vatten från ledningen har orsakat skador på en närliggande fastighet.

Det kan naturligtvis finnas skadeståndsskyldighet även i andra fall än de som räknas upp ovan. Oavsett vilken skadesituation som uppkommit, så är det bra att söka juridisk rådgivning för att få hjälp med att avgöra vem som är ansvarig för skadan och om det är möjligt att nå framgång med ett ersättningsanspråk.  

Innehållet i denna artikel utgör endast allmän information som lämnas i informationssyfte. Önskar ni rådgivning i de frågor som behandlas i denna artikel är ni välkomna att kontakta oss.