Förekomst av radon överstigande riktvärdet gav inte rätt till nedsättning av hyran för bostadslägenhet

Nytt avgörande har kommit från Svea hovrätt där domstolen uttalar att endast den omständigheten att radonhalten överstigit riktvärdet 200 Bq/m3 inte ger rätt till nedsättning av hyran utan rätt till nedsättning förutsätter även att bristen påverkar hyresgästens möjligheter att använda lägenheten. Hyresgästens talan om hyresreduktion ogillades. Domen är överklagad till Högsta domstolen.

 

 

Hovrätten har i dom 2014-11-05, i mål T 4632-13, prövat frågan om radonhalter i bostadslägenhet överstigande riktvärdet 200 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter luft) i sig kan utgöra hyresrättsligt hinder och men i nyttjanderätten med rätt till nedsättning av hyran, 12 kap 9, 11, 15 och 16 §§ jordabalken.

 

Av nämnda paragrafer framgår bl.a. följande.

 

Hyresvärden är under hyrestiden skyldig att se till att lägenheten är i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet samt i övrigt överensstämmer med hyresavtalet (12 kap. 9 och 15 §§ jordabalken). Uppstår det hinder eller men i nyttjanderätten under hyrestiden svarar hyresvärden för åtgärdande av bristen. Hyresgästen har rätt till skälig nedsättning av hyran under den tid lägenheten är i bristfälligt skick (12 kap. 11 och 16 §§ jordabalken). Uppstår det en brist i lägenheten kan hyresgästen alltså välja att ansöka om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 11 § första stycket 5 och 16 § andra och fjärde till sjätte styckena och/eller nedsättning av hyran för tid som lägenheten varit i bristfälligt skick enligt 12 kap. 11 § första stycket 3 och 16 § första stycket 3. Den rätt till skälig nedsättning av hyran som en hyresgäst kan ha förutsätter att det finns brister som innebär hinder eller men i nyttjanderätten. Bedömningen av om bristen innebär hinder eller men i nyttjanderätten görs på samma sätt oavsett om det är fråga om åtgärdsföreläggande eller nedsättning av hyran (se prop. 1997/98:46 s. 53). Frågan om åtgädsföreläggande prövas av hyresnämnden som första instans. Frågan om hyresreduktion prövas av tingsrätten som första instans.

 

Om det förekommer störningar i boendet kan det utgöra en sådan brist som innebär hinder eller men i hyresgästens nyttjanderätt. Vad som är störningar i ett hyresförhållande regleras i 12 kap. 25 § jordabalken. I bestämmelsen, som är utformad som en föreskrift om hyresgästens skyldigheter, anges att hyresgästen ska se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att det inte skäligen bör tålas. Bestämmelsen har delvis sin förebild i vissa hälsoskyddsföreskrifter. I förarbetena till 12 kap. 25 § jordabalken anges att definitioner i den tidigare gällande hälsoskyddslagen (1982:1080) kunde vara vägledande för vad som kan anses utgöra störningar i boendet (prop. 1992/93:115 s. 30 f.). I 1 § i den lagen definierades ”sanitär olägenhet” som en störning som kan vara skadlig för människors hälsa och som inte är ringa eller helt tillfällig.

 

Begreppet ”sanitär olägenhet” är numera ersatt av begreppet ”olägenhet för människors hälsa” och finns i 9 kap. 3 § miljöbalken. Enligt den bestämmelsen avses med olägenhet för människors hälsa en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfälligt. I förarbetena till 9 kap. 3 § miljöbalken anges att störningen ska kunna vara skadlig i antingen fysiskt eller psykiskt hänseende på en människas hälsotillstånd (prop. 1997/98:45 del 2 s. 109). Som exempel anges sådana störningar som i första hand påverkar välbefinnandet i inte ringa grad, t.ex. buller, lukt och termiskt inomhusklimat. Det anges också att miljökvalitetsnormer är betydelsefulla för bedömningen av vilka störningar som bör anses påverka såväl hälsan som välbefinnandet.

 

Av de ovan redovisade bestämmelserna anses det anses framgå att förekomsten av höga radonhalten kan utgöra en sådan brist som innebär hinder eller men i nyttjanderätten.

 

I Socialstyrelsens allmänna råd om radon i inomhusluft anges riktvärden för bedömningen av om radonhalten i inomhusluften i bostäder innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken.  Det första gränsvärdet för radon i inomhusluft i befintlig bebyggelse sattes av Socialstyreslen 1980 till 800 Bq/m3. Gränsvärdet halverades 1990 till 400 Bq/m3. Från 2004 är Socialstyrelsens rekommendation att gränsvärdet för radon i befintlig bebyggelse ska minska till 200 Bq/m3 till år 2020.

 

Den i målet aktuella bostadslägenheten är belägen i Uppsala. Radonhalten hade uppmätts till nivåer överstigande 200 Bq/m3. Hyresgästen krävde nedsättning av hyran.

 

Tingsrätten kom i sin dom fram till att hyresgästen var berättigad till nedsättning av hyran med drygt 100.000 kr för den aktuella perioden. Hyresvärden överklagade domen till Svea hovrätt.

 

Hovrätten konstaterade att förekomsten av höga radonhalter kan utgöra en sådan brist som innebär hinder och men i nyttjanderätten och därmed ge rätt till nedsatt hyra. Samtidigt framhåller hovrätten att det inte är tillräckligt med att konstatera att det har funnits en brist, utan det måste även göras en bedömning av hur bristen påverkat hyresgästens möjligheter att använda lägenheten. Endast den omständigheten att radonhalten överstiger riktvärdet kan inte ensamt ge rätt till nedsättning av hyran. I målet fann hovrätten att hyresgästen inte visat att möjligheten att nyttja lägenheten var nedsatt.

 

Hovrätten ändrade därmed tingsrättens dom, dock var en ledamot i hovrätten skiljaktig och ansåg att den högre radonhalten i sig skulle ge rätt till nedsatt hyra.

 

Hovrättens avgörande innebär ett ändrat synsätt jämfört med tidigare avgörande, se bl.a. Göta hovrätts dom i 1998 i mål T 292-97, där hovrätten konstaterade att en förhöjd radonnivå jämfört med riktvärdet i sig ger rätt till hyresreduktion. Det blir intressant att följa upp om Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd och tar upp den nya domen från Svea hovrätt till överprövning.

 

Innehållet i denna artikel utgör endast allmän information som lämnas i informationssyfte. Önskar ni rådgivning i de frågor som behandlas i denna artikel är ni välkomna att kontakta oss.